Publisert

5 saker du bör veta om advent


Ca leselengde:
9 min

Pensionärer, småbarn, föräldrar, församlingsmedlemmar, musikintresserade och traditionalister sitter tätt, tätt i den mörklagda kyrkan. Helt mörkt är det ändå inte, stearinljus lyser upp mittgången och kyrkans altare pryds med levande ljus. Förväntningen går nästan att ta på och det viskas i bänkraderna. För den som är utrustad med ett extra gott luktsinne kan doften av glögg och pepparkakor, som skall serveras en timme senare, anas. Plötsligt badar kyrkan i ljus och kören sjunger övertygande: "Dotter Sion, fröjda dig, jubla högt, Jerusalem!" av G. F. Händel.

Vad tänker du på när du hör ordet advent? Vilka associationer får du? Du tänker kanske inte på en adventskonsert i kyrkan, men hellre på chokladkalendern, julkalendern på TV, de fyra adventsljusen eller den lila färgen som används till alla slags dekorationer. Men vad är egentligen advent? Är det bara en mysig tid med tända ljus och nedräkning till jul, eller kan adventstiden berika mitt kristenliv och påminna mig om vem Gud är?

1 Advent betyder ankomst.

Jag satt vid min bänk i klassrummet, sju eller åtta år gammal. Min lärarinna frågade oss i klassen: "Vad betyder ordet advent". Säker på min sak, i egenskap av prästson, räckte jag upp handen och svarade: "Det betyder väntan". Min besvikelse var stor när lärarinnan påpekade att svaret var fel och någon annan gav det korrekta svaret: "ankomst".

Ordet advent kommer från latinets adventus som betyder ankomst. Ofta kopplas ordet ihop med Domini, adventus Domini som betyder Herrens ankomst. Tanken om att advent betyder väntan avspeglar mångas syn på adventstiden, det är en nedräkning till julfirandets rika traditioner, goda mat, gemenskap och presenter. Trots det, har väntan en viktig plats för en rätt förståelse av advent och tillsammans med den rätta betydelsen av ordet ger det ett bredare perspektiv. Gudfruktiga judar i gamla testamentet väntade på Messias, Herrens ankomst. Josef och Maria väntade på att barnet i magen skulle födas, Herrens ankomst. Vi som tror på Jesus väntar på att han skall komma tillbaks på himmelens skyar, Herrens ankomst. Men vi får också gå tillbaks i tiden och dela judarnas, Josefs och Marias väntan, och vi får vara delaktiga i väntan på Jesu offer på Golgata. Denna väntan hjälper oss att inte ta Herrens ankomst som en självklarhet, men som en Guds nåd som vi får ta emot med tacksamhet.

2 Första söndagen i advent är nyårsdagen i kyrkoåret.

"Gott nytt år!", eller: "God fortsättning!", är en vanlig hälsning på nyårsdagen, men det är också en vanlig hälsning på första söndagen i advent. För den som är ovan vid kyrkoårstanken kan hälsningen komma lite överraskande på, när man med lite stela ben reser sig upp efter söndagens gudstjänst och hälsar på bänkgrannen.

Kyrkoåret har en lång tradition(ca 500-tal) och är utformat efter Jesu liv och hans gärning. Det innefattar årets 365 dagar, men är inte indelat efter årets tolv månader, men efter sju olika perioder (Advent, Jul, Uppenbarelsetiden, Fastan, Påsk, Pingst och Treenighetstiden). Fördelen med att inrätta gudstjänstlivet efter kyrkoåret är att hela Jesu liv blir förkunnat, det är en mångfald av evangelietexter som det predikas över och Jesus bör stå centralt i församlingslivet om förkunnelsen är i tråd med evangelietexten. De kristna högtiderna firas inte som enskilda tillställningar, men är självklara delar i ett större sammanhang. En del personer uppskattar det pedagogiska värdet i symboler, kyrkoårets olika färger(huvudsakligen lila, vit, grön, röd) hjälper därför till att understryka den aktuella söndagens tema.

Första söndagen i advent infaller alltid på söndagen som är mellan 27 november och 3 december. Adventstiden varar fram till julafton och markerar starten på en ny genomgång av Jesu liv i gudstjänstlivet.

3 Adventstidens liturgiska färg är lila

December månad är dekorationernas månad. På offentliga platser som torg, gågator, köpcentrum och i många hem sätts de fram särskilda dekorationer under advent och jul. Den röda färgen förknippas med jul, men den ackompanjeras ofta av lila som är adventstidens färg. Om man besöker en kyrka brukar både altaret och talarstolen vara dekorerad med lila, samt även prästens ståla och mässhake.

Kan den lila färgen betyda något för min kristna tro?
Namnet lila kommer från franskans lila som är namnet på syrenbusken som har den nämnda färgen. Här i västen används färgen av kungligheter och myndighetspersoner. Det har en lång tradition tillbaks till antiken. Det var bara kejsaren som fick bära färgen och på kejsar Neros tid var bruket av lila förbundet med dödsstraff om någon annan använde eller sålde den. Med detta som bakgrund inger den lila färgen respekt, den påminner oss om att Jesusbarnet som föddes i stallet inte var vem som helst, men Konungarnas Konung och herrarnas Herre(Upp 19:16).

Kyrkligt sett har den lila färgen också symboliserat bot och fasta. Den lila färgen används även i kyrkan under den 40 dagar långa fastan innan påskhögtiden. Johannes var den som skulle bereda väg för Jesus och hans budskap var konkret: "Omvänd er, ty himmelriket är nära."(Matt 3:2) Johannes väntade på Messias och förberedde folket att möta honom genom att mana till omvändelse. I en orolig tid där det knappast går en dag utan att vi läser i tidningen om katastrofer, krig, övergrepp och nöd är ropet om omvändelse minst lika nödvändigt, men inte bara i världen runtomkring oss utan också in i den kristna församlingen och i ditt och mitt liv. Låt den lila färgen få vara en påminnelse om att det är Konungarnas Konung som skall sitta på hjärtats tron, bara hos honom finns frälsningen. "Omvänd mig, så blir jag omvänd! Ty du är HERREN, min Gud."(Jer 31:18)

4 Adventstiden har traditionellt sett varit en fastetid

Associationen till fasta är kanske inte det första som dyker upp hos en person, från norden, som tänker på advent. Tvärtom är adventstiden snarare en tid på året då mörkret kompenseras med mer, och god, mat. Pepparkakor, glögg, grötfester, julbord och choklad är närmast oumbärliga element för ett tillfredställande adventsfirande.

Det finns inget i Bibeln som säger att kristna skall fasta innan de firar jul(det finns för övrigt inget i Bibeln som säger att kristna skall fira jul heller). Till skillnad från muslimerna, finns det inget i Guds ord som befaller oss att fasta och därmed finns det en hel del unga kristna som tänker att fasta är onödigt. Men även om Jesus inte befaller oss att fasta förutsätter faktiskt han att vi gör det. I bergspredikan(Matt 6:16-18) talar Jesus om fasta: "När ni fastar...", det står inte om ni fastar, men när. För Jesus var fasta en naturlig del av Gudslivet.

I mörka norden behöver vi nog unna oss lite extra godsaker i decembermörkret, det är inte fel. Men fasta borde ha en plats i vårt liv. Fasta innebär att avstå från mat för att använda tiden till Guds ord och bön. I vår tid talas det om facebookfasta, mobilfasta, kaffefasta, mm. Denna typ av fasta är knappast omtalad i Bibeln. Men den som avstår från det som hör vardagen till, för att få mer tid till att söka Guds ansikte kommer inte att ångra det.

5 Den elektriska adventsljusstaken härstammar från den sjuarmade menoran i templet

Den som bor i en stad, och är ute och promenerar en mörk decemberkväll, kan få svårigheter med att hålla räkningen på alla sjuarmade ljusstakar som lyser inbjudande. Ljus är trevligt och behövs i vintermörkret, men har du tänkt på bakgrunden till adventsljusstaken?

I tabernaklet, som Gud befallde Mose att bygga, skulle Menoran stå. Menora är hebreiska och betyder lampa. Den bestod helt och hållet av guld(ca 30 kg!) och hade sju armar som var och en bar upp en oljelampa. Ljusstaken var ett vackert och dyrbart konstverk som Gud hade gett befallning om.

Det finns många olika tankar om vad menoran symboliserade: den brinnande busken, livets träd eller Guds närvaro. Alec Motyer skriver i en kommentar till 2 Mosebok: "Brightness, fire and gold symbolize the presence of the Lord." Ljusstaken var placerad utanför det allra heligaste där förbundsarken stod. Där hade Gud lovat att han själv skulle bo. Därmed var också de brinnande lamporna, ljuset och guldet en symbol på Guds närvaro som bodde bland folket.

Prästens hade på sitt ansvarsområde att hålla lamporna brinnande, men det var folkets uppgift att förse templet med olja. Menoran var därför hela folkets angelägenhet, deras uppgift var att hålla lamporna brinnande. Jesu liknelse om de tio jungfrurna tar upp samma tematik. I den sista tiden skall människor tillhöra Guds församling och mena sig vänta på Jesu återkomst, men de skall intet ha sina lampor iordning och de skall möta rösten bakom den stängda dörren: "Jag känner er inte."(Matt 25:12)

Låt adventsljusstaken med sitt varma, inbjudande ljus få vara en påminnelse om Guds närvaro på jorden genom ordet, sakramenten och genom sin Ande. De sju ljusen är också en allvarlig uppmaning: "håll lamporna brinnande." (Luk 12:35)Herrens ankomst är nära, brudgummen kommer för att hämta sin brud.

Gott nytt år och god fortsättning på adventstiden!

 


 

Relatert



Støtt foross.no
Ca leselengde
9 min
Ressurstype

  Aktuelt

Emne

  Høytider

Forfatter
forfatter_fotoSkrevet av: Josef Birgersson.
  Josef er svensk, men har bodd de siste årene i Norge. Han er gift med Miriam og sammen har de Alexander. For tiden studerer han teologi og er elev på Fjellheim bibelskoles linje Bibel og Formidling i Tromsø.
   Ressurser av Josef Birgersson
Vil du støtte foross.no?

  Du kan gi via kredittkort

  Du kan benytte Støtt foross via Vipps! med Vipps-nummer: 70979

  Mer info og andre alternativ finnes på siden STØTT OSS.