Var är den vän som överallt jag söker

Hvor er den venn som overalt jeg søker.

Salmen er skrevet av Johan Olof Wallin i 1818. Vi finner den i 1819 års psalmbok som nummer 481 med åtte strofer. Salmen er senere noe bearbeidet og står i 1986 års psalmebok som nummer 305 med fem strofer. Melodien er ved Johann Crüger fra 1640.

Vi siterer strofe en:

Var är den vän som överallt jag söker?
När dagen gryr, min längtan blott sej öker.
När dagen flyr, jag än ej honom finner,
fast hjärta brinner.

Var är den vän som överallt jag söker er en av Johan Olof Wallins mest kjente salmer. Den er en dødsforberedelsesalme og ble opprinnelig skrevet som en avslutning på en tale som Wallin holdt ved innvielsen en ny gravplass for Västerås och St. Ilians forsamlinger 4. juli 1818. Salmen synges for øvrig også til en koral av Alice Tegnér.

Vi siterer strofe to:

Jag ser hans spår varhelst en kraft sej röjer
en blomma doftar och ett ax sej böjer.
Ja, i den suck jag drar, den luft jag andas
hans kärlek blandas.

Vi finner salmen i en rekke salmebøker. I 1937 års psalmbok står den som nummer 564 under fanen Det kristna hoppet inför döden. Mens i Nya Pilgrimssånger fra 1892 er den trykket opp som strofe 2-4 av salmen med tittelen Jag ser Guds spår. Den samme salmeteksten finner vi også som nummer 413 i Hemlandssånger fra 1892. Her er salmen plassert under rubrikken Kärleken. Av nyere salmebøker finner vi salmen både i Psalmer och Sånger (1987), Segertoner (1988) og i Frälsningsarméns sångbok fra 1990.

Vi siterer strofe tre:

Jag hör hans röst där sommarvinden susar,
där lunden sjunger och där floden brusar;
jag hör den ljuvast i mitt hjärta tala
och mej hugsvala.

På mange måter er Wallins salme et verdslig dikt som ikke nevner Guds navn et eneste sted. Slik sett kan den synges og leses både som et naturdikt, kjærlighetsdikt og et dødsdikt uavhengig av den spesifikke salmetradisjonen som den gjerne benyttes i. Vi finner paralleller både til Platon og Goethe. Men på den andre siden kan vi ikke se bort fra den rammen som salmen er diktet inn i. Salmen er skrevet som en dødssalme.

Vi siterer strofe fire:

Likväl ett töcken mej från honom stänger:
min bön, men ej min blick till honom tränger.
O, om jag kunde nå dithän med båda
och honom skåda!

Bibelen forteller oss at Gud har lagt evigheten ned i våre hjerter: ”Alt skapte han vakkert, hver ting til sin tid. Ja, alle tider har han lagt i menneskenes hjerte. Likevel kan ikke mennesket fatte det Gud har gjort fra begynnelse til slutt.» (Fork 3, 11). I en eldre utgave stod det slik : ”Alt har han gjort skjønt i sin tid; også evigheten har han lagt i deres hjerte, men således at mennesket ikke til fulle kan forstå det verk Gud har gjort, fra begynnelsen til enden.” Det er derfor naturlig å tolke Wallins salme som et uttrykk for at han ser Guds finger i naturen og at vi er fra begynnelsen av er skapt til å leve i samfunn med ham: ”Jag ser hans spår varhelst en kraft sej röjer / en blomma doftar och ett ax sej böjer / Ja, i den suck jag drar, den luft jag andas / hans kärlek blandas.”

Vi siterer strofe fem:

Ack, när så mycket skönt i varje åder
av skapelsen och livet sej förråder,
hur skön då måste själva källan vara,
den evigt klara!

Kilder:

1986 års psalmbok (1986)

Johan Olof Wallin på Wikipedia
Johan Olof Wallin på runeberg.org